Två avkommor efter Gustur frá Hóli har jag nu suttit på. Utifrån det kan man inte dra några slutsatser och göra några generaliseringar avseende Gusturs avkommor som ridhästar men...
Min systers häst Frosti frá Skammbeinsstödum är en fröjd att rida. Han är mjuk, smidig med rumsliga, jämna och taktrena gångarter. Han är pigg, arbetsvillig och har lätt för samling. Utstrålning som få och helt jätterolig att rida. Han är också en utmaning, är lätt att åstadkomma förändringar på, både åt det postiva och det negativa hållet. Helt enkelt en häst som man som ryttare känner att man utvecklas på.
Efter att ha suttit på hans bror Stormur och upplevt så många parallella egenskaper togs beslutet att använda honom i vår avel. Detta kan på ett sätt ses som en chansning utifrån att den bedömning han har i bagaget ifrån Island inte är så rafflande. Å andra sidan har han en far som i mångfald har visat sig lämna framstående hästar i såväl avels- som sportsammanhang och som, i åtminstone två fall, har lämnat avkommor som jag personligen finner fantastiska att sitta på.
Så får det bli - Gustur i mitt hjärta!
Bilden föreställer Frosti (alias sockerponnyn)
