I december och i Januari hade jag förmånen att rida för Mette Manseth som bl a arbetar som ridinstruktör på lantbruksuniversitetet Hólar på Island. Som vanligt var detta mycket givande och lärorikt och många tankar följde med hem och applicerades i vår vardagliga träning av hästarna. Under kurserna fick jag med Frosti och Tara känna på en övning där jag som ryttare enbart agerar passagerare, dvs att jag inte alls använder mig av tygeln för att få hästen att gå dit jag vill, utan bara av övriga hjälper såsom skänkel och säte. Denna övning passar bra på hästar som är stressade och/eller vill springa från hjälperna.Inspirerad av detta har Tessan nu börjat träna sin Strumpan enligt denna tanke. Kul att se hur rumslig, fin och balaserad en häst blir när den får röra sig utan påverkan av bett och tygel. Dagens bild blir förstås på Therese och hennes Straumur mitt i nämnd övning.
1 kommentar:
Idag har jag ridit för Atli och vi jobbade med ett grimskaft runt hästens hals som användes som "stopp". Först befästes detta via marken med stopp och ryggning med hjälp av "halsringen". När jag sedan satte mig på hästryggen igen var jag tvungen att börja rida med sätet! Handen höll främst i halsringen och tyglarna låg i en lös båge. Följden blev att hästen började bära sig själv mycket bättre. Detta var en fantastisk hjälp för mig som lätt börjar jobba med händer i stället för skänklar...
Tänk vad enkla övningar kan hjälpa mycket! Varför har man inte kommit på detta själv långt tidigare;-)
Skicka en kommentar